Det här med att vara arbetslös...

...kan vara det tråkigaste som finns!

Dag in och dag ut sitter jag och funderar över mitt liv. Vad som ska hända, vad som är meningen med all skit som händer och vad jag ska göra med allt som inte händer.
Så hur gör man egentligen för att inte fundera, när det egentligen är fundera som jag måste göra?

Det bästa hade helt klart varit att jobba, jobba så mycket att jag inte ens hinner fundera. Men för att kunna jobba så måste jag också ha ett jobb. Så det är ju det som är det LILLA problemet i mitt liv just nu.

Jag borde helt enkelt komma på vad jag ska göra av mitt liv, då hade allt varit så mycket lättare!
Jag far ut och springer istället för att tänka, det blir nog mycket bättre då!

Jag kan äntligen skilja på

En hel helg har gått och den har varit så fantastisk bra. Hela helgen har gått i handbollens underbara tecken - jag har bara njutit fullt ut.
Tänk att man kan bli så lycklig av att få spela handboll med det lag man blivit uppfostrad i, ja det är fantastiskt. Tänk så underbart det är att kunna kasta ut bollen till en svartklädd spelare istället för en blå Alingsåsare!

Och hur gick det då egentligen för oss - efter sådär 2 träningar i hall?

Ja, man skulle kunna tro att det gick helt åt pipan. Men saken är den att det gick helt suveränt för laget och faktiskt riktigt bra för mig också. Känns bra att vara tillbaka.
Och Boden Handboll, som spelar i Allsvenskan, spelade vi lika mot. Vilket är sjukt bra. Sedan vann vi alla andra och även finalen idag.
Var längesen jag deltog i någon cup och därför känns det fint att ha ännu ett guld att lägga till samlingen.
Det var även så längesen att jag hade glömt hur ONT man har i kroppen söndag på kvällen. Så fruktansvärt. Finns nog inte en enda kroppsdel som inte är mör just nu.

Jag kommer att tänka på mitt och Linas löppass efter hennes Göteborgsvarv.
Imorgon kommer jag vara som du var då Lina - om jag får för mig att träna det vill säga :)

Idag kan jag i alla fall skilja på en sak...
Jag vill spela handboll med Lillpite, det är få gånger jag är så glad och lycklig som när jag får kasta lite klisterboll i dessa underbara vänners sällskap. Jag älskar det!

Jag kan inte skilja på

Det händer mycket i mitt liv just nu och jag är egentligen lite för förvirrad för mitt eget bästa. Det är liksom det som är så sjukt jobbigt, jag måste ta och börja bestämma mig vad jag vill med livet och hur jag vill att det ska vara.
Och sen var det ju detta med att skilja på känslor, har grymt svårt för att göra det för tillfället. Ovissheten och saknaden efter alla mina vänner i nedre delen av landet är värst, absolut värst!

Samtidigt som allt detta tar över mina tankar är jag fantastiskt lycklig! Jag vet inte riktigt!
Imorgon börjar handbollscupen, kan bli nice :)

1 år

Idag är det ett år sedan allt underbart började!

Familjedag

En heldag med familjen står på schemat.
Vi är experter på att INTE komma iväg som planerat. Eller rättare sagt, mamma och Agnes är experter på att INTE vara klara när vi ska åka.
Klockan elva - tiden då vi sagt att vi ska åka - kliver Agnes upp från sägen. Ska käka frukost OCH duscha.
Mamma börjar dammsuga och sen ska hon duscha.

Familjen Källman/Isaksson i ett nötskal!

Men det kan bli en bra dag ändå, denna dagen som jag längtat efter hela sommaren typ. Och som riktmärke hade jag att efter denna dag så är sommaren över. Det är väl bara inse att det faktiskt är så också.

Det här med att välja

Denna sommar är snart över och den kan i princip sammanfattas som en av de mest tjorviga sommrar i mitt liv. Från att ha två jobb, ett sommarjobb och ett fast, till att inte ha något, till att ha ett jobb i Piteå och en lägenhet i Alingsås.
Så har vi kommit fram till hösten och jag måste på riktigt välja vart jag ska spendera det kommande året.

Mitt inre skriker verkligen ALINGSÅS hur högt som helst. Men en sak håller mig kvar, en sak som är så fantastisk men som jag inte riktigt vet vart jag har.
Så jag är i valet och kvalet, jag söker jobb i Alingsås. Det gör jag verkligen. Ringer och ringer, skickar CV:n och gör allt.
Nu har jag kommit till det stadiet att jag tänker att om jag får ett jobb i Alingsås så är det meningen att jag ska flytta. Då är det verkligen så och då rör jag på fläsket ner mot Alingsås och bosätter mig där i minst ett år till. Sen får vi se vad nästa höst bjuder på.
Jag hoppas att jag snart vet vart jag har saker och ting.

Jag hoppas att det blir så bra det kan bli. Jag vill verkligen bli sambo med Linda, jag tror vi hade rockat tillsammans!

Det regnar ute och jag myser

Läste precis något av C S Lewis som fastnade i min hjärna och som jag precis nu sitter och funderar kring. Här är det:

Att älska över huvud taget är att vara sårbar. Älska något, så kommer ditt hjärta säkert att kramas samman och kanske krossas. Om du vill vara säker på att ha hjärtat okrossat, får du inte ge det till någon, inte ens till ett djur. Linda omsorgsfullt in det i fritidsintressen och små lyxsaker, undvik att bli engagerad, lås in det i själviskhetens skrin eller kista. Men i det skrinet - säkert, mörkt, stillastående, unket - förändras det. Det krossas inte. Det blir okrossbart, outgrundligt, oförbätterligt. Alternativet till lidande, eller åtminstånde till risken för lidande, är fördömelse. Det enda stället utanför himlen där du kan vara helt skyddad från alla kärlekens faror och störningar är helvetet.
Kärlek medför alltid besvikelse och smärta.

Det är främst den sista raden som jag funderar över, kärlek är ju något så oerhört fantastiskt. Men det kan samtidigt vara det värsta tänkbara. Tänk att något så bra, kan vara något som gör så oerhört ont också. Jag vet inte egentligen vart jag vill komma med detta, annat än att presentera eftermiddagens syssla. Läsa och försöka förstå. Egentligen är det nog inte så svårt att förstå, men analysens afton är verkligen här.

Boken jag läser just nu är "Kärleken jag längtar efter" av John Ortberg. En bra bok. En bra författare. En bra grej att ägna en regnig eftermiddag åt. En bra syssla när man inte vet vart livet egentligen ska bära.

Det är inte lätt när det är svårt

Idag undrar jag hur man gör för att andas...

En sjukt bra kväll

Gårdagen var helt otrolig! Efter jobbet tog jag mig en löprunda och det var grymt härligt, förutom krampen i vaderna! Sen ringde Vickan och vi tog oss ett härligt dopp i älven. Vädret var ju otroligt igår, 29 grader. Fantastiskt!
När det var gjort stod Karro på gården och vi gick ut och käkade grillbuffén på Challange, otroligt gott.
Vi gick sedan vidare till Hanna för att sedan traska vidare mot Södra hamn och sitta där på en filt intill vattnet och titta ut över solnedgången samtidigt som vi käkade morotskaka, pratade och skrattade. Trots att vi bara hade t-shirt och shorts på oss frös vi ändå inte, vädret var verkligen kanon.
Halv tolv blev det 20 grader och vi frös lite. Så vi gick in till Hanna och fortsatte våra samtal.
En otrolig kväll!

Idag väntar jobb för lilla jag och sen tar jag helg. SKÖNT!