God jul och gott nytt år!

Julen var bra, den bästa julen på mycket länge. Jag jobbade fram till halv tre och det gick bra. Sedan kom farmor när jag också kom hem, vi åt och skrattade, myste och öppnade julklappar. Den bästa julklappen var Tobias som kom senare på kvällen, det gjorde liksom julen ännu bättre. Vi sparkade med Agnes genom byn och avslutade hos Emelie med skratt och prat. Mysigare jul får jag leta efter, men glad är jag för denna fina jul. Tack!

Julklapparna jag fick öppna var också av bästa slag. En fin karaff som var lila, fina tekoppar med tillhörande tekanna, ett spel, vinglas, steksaker, gymhandskar, pengar och en roman som handlar om att våga leva sina innersta drömmar - känns som gjord för mig.
Imorgon ska jag och Tobbe ge våra julklappar till varandra, en kväll i Skelleftekraft arena. Skellefteå möter nämligen mitt lag - HV71. Kan bli krig imorgon!

Sen spenderar jag mina sista dagar på 2011 i Älvsbyn på läger. Ska bli mysigt och bra, jag längtar!
Nu kommer snart hela skaran av underbara barndomsvänner med familjer hit på middag. Jag lever bara i myskänslor, lever det liv som blev och njuter av det liv som är!

Gott nytt år :D

Framtidsångest

Jag har just nu så mycket ångest inför framtiden att till och med min alldeles enormt lugna och cooola granne blir stressad av att titta på mig.
Det finns så mycket i livet som jag skulle vilja hinna med, som jag vet att jag MÅSTE göra och saker som jag verkligen borde göra.

Först och främst måste jag ta tag i just livet, vilket inte alltid är en rolig utmaning. Detta är mindre roligt därför att jag egentligen vet vad jag vill, men den viljan är ibland sjukt svår att genomföra. Jag önskar att det bara var att göra! Men riktigt så enkelt är det inte.

Sen har min allra kära vän Lina sagt något klokt för en tid sedan:
"Kanske måste man inse att tiden den också går och den tiden som har varit, den var bra. Men man måste också gå vidare"
Så huvvades klok vän jag har!

Och jag vill träffa Julia, allas vår fantastiska Julia! Åh, det finns så mycket jag vill!
Men nu är det jul och för första gången i livet gillar jag det och nästan längtar. Ska bli så sjukt mysigt!

Men innan allt detta, måste jag ställa mig den jobbiga frågan:
Vad vill jag egentligen med livet?

Juletider

Om en vecka är det julafton och för första gången i livet längtar jag till den dagen. Ska bli så mysigt att bara vara och hänga lite med familjen. Och allt som händer där runtom är ju också fantastiskt.
På juldagen blir det nog mest mys och film, annandagen blir det lilla julafton, dagen efter åker jag till Umeå för att träffa fina Julia, dagen efter den är det hockey Skellefteå - HV71. Och sen börjar livskraft. Helt sjukt fantastiskt. Jag längtar till dessa dagar!

Och denna helgen har varit mycket bra, dans i fredags och lite klassfest med 9c igår. Galet bra.
Även Iza och min fina Tobbe har hängt i Piteå. Och även Tovispower är hemma nu. Livet är bra!

Nu ska jag sova, imorgon ska jag göra köttbullar, städa och träna :) Och ringa ortopeden, för jag vill operera mig innan jul!!

Vänner är kärlek

Galet vad bra helg jag har haft och det hjälper mig att orka med veckorna som jag försöker lida mig igenom. Eller vaddå lida? Jag lider inte så mycket längre. Jag mest bara längtar och väntar.

Längtar till helgerna och till våren. Jaa, jag har liiite svårt att leva just här och nu.

Helgen i alla fall. Den innehöll mycket mys, framförallt tjejmys.
Vin, cabaré och tjejpolitik fredag och sedan bli hämtad av världens kanske finaste människa just nu.
Mys hela dagen, 50-årskalas, luciatåg i kyrkan och sedan vinmys med bästaste Iza i hennes lägenhet som slutade med att vi gick ut, träffade fint folk och käkade på Max!
En helt klart värd helg!

Imorgon ska jag vakna tidigt, ska koka kaffe åt mor halv sju och sedan ska vi kolla på lucia på tv! Efter det ska jag säkert skotta snö och göra mig klar för lunch på stan med underbara Hanna och sedan träning! Middag och sen fysträning med LIF!
Mycket att göra, jag gillar det!

You make me smile!

Man kan väl säga att det verkligen blåser medvind i livet just nu och jag kan sannerligen säga att det är såååå skönt och det känns som att jag är värd det efter alla dessa motgångar i höst!

Idag kom beskedet jag väntat på sååå länge, jag ska nämligen börja plugga till våren i Luleå. Juridisk översiktskurs blir det först och andra perioden blir det psykologi och stresshantering. Känns sååå skönt att äntligen ha något bestämt för framtiden, något att vänta på och någon anledning att vakna på morgonen. Jag kommer äntligen vara en i samhället och någon med sysselsättning. Jag är inte längre längst ner på skalan av människor!

Hösten slutar minst sagt hundra gånger bättre än hur den började. Jag är så glad för alla människor som kommit in, så glad för de gamla jag har kvar. Jag är så glad att jag har en framtid planerad. Jag är så glad för att jag har ett jobb i Skellefteå och så glad att jag har någon som får mig att le där nere. Jag är så glad för att jag kan åka till alingsås och ha det grymt bra där också!

Idag kom dock ett litet bakslag för min del också, men det är något jag länge egentligen vetat. Så det är inte så mycket som drar ner på glädjen just nu. Inom en snar framtid kommer jag att få veta vad som är fel på knät, en operation är inplanerad. Ska bli skönt att få skiten ur världen efter detta.

Nu ska jag ränka ner de få timmarna till helgen, den ska spenderas i Skellefteå. Härliga tider!

Om du var här

Kan vi hålla tummarna för att det börjar blåsa medvind i mitt liv nu? Jag känner nämligen några små vindar gå med mig!

När du skrattar dansar din själ

Efter att ha haft finaste Lina här i nästan en vecka känns allt lite tomt nu när hon åkt. Och de som känner oss måste ju nästan förstå hur mycket vi har skrattat, speciellt när vi skulle sova i lördags.

Lina anlände till vår kära by onsdag natt, så direkt i säng blev det.
Torsdagen bjöd på en liten tripp till vår kära stad där det blev en mysig fika i två timmar och sedan käkades det palt hos min fina farmor. Det blev lite kaosartat, men allt klarade sig fint. Vi åkte tidigare hem och kollade på Bonde Söker Fru och myste lite fint i soffan.

Fredagen bjöd på ett litet äventyr, vi åkte till Valls för att kolla skidspår och gå uppför skidbacken. Faschinerade Lina blev helt lyrisk av all den fina konstsnön som gjorts och spåret som fanns. Och dessutom skidåkarna som en efter en åkte förbi. Vi gick uppför backen, nerför igen och sedan åkte vi till grisan för att springa två varv. Väl hemma duschade vi, kollade in stan en gång till och sedan kalas hos fina Josefina. Blev en fin kväll med många minnen som pratades och skratt som skrattades. Jaa, jag uppskattar verkligen sådana kvällar.

På lördagen styrde vi bilen mot Skellefteå och Elias. Hos honom blev det en fika på två timmar, en koll runt huset och även där massor med skratt. Vi besökte sedan Skellefteå stad, för att till slut bege oss till Iza där vi mötte henne och Niklas. Lina blev dödad med vår dansbansmusik och tvingad att kolla dansvideor. Men hon ville inte med och dansa, så därför blev det bara ett besök på Rotan för att presentera en FIN person. Väl därifrån slog den enorma saknaden till, men jag överlevde. Väl hemma och väl i säng slog den dära busiga sidan till i oss båda och vi skrattade i en halvtimma innan vi till slut kunde somna.

Söndag stavades första advent, ett besök i kyrkan först. Sedan mysig skyltsöndag där även snön tittade fram. Det var så fint när den sakta föll från himlen. Mörkret föll också över stan och efter en låååång fika åkte vi hem, tog en promenad och sedan bakade vi lussebullar. Vilken fantastiskt mysig dag detta var. Och tänk att vi fick snö på första advent också!

Idag har vi mest varit i Luleå och sedan åkte Lina. vilka fina dagar vi fått ha tillsammans. Förhoppningsvis ses vi innan hon åker till Hawaii, annars gör vi det efter.

När du skrattar dansar min själ!

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Att citera Lasse sådär fint var kanske att överdriva lite kring mitt liv, men just nu känns det inte som att jag får någon ordning på nåt som sker och händer närmast mig. Eller nu överdrev jag igen, jag har koll på mina känslor och det är väl ett steg i rätt riktning. Och just nu har jag bara de mest underbara känslorna att leva på och det håller mig vid liv.

Annars skulle jag vilja få ordning på detta:
- Jobb
- Framtid
- Bostad
- Handboll (jag har tydligen åkt i ett dike just nu med denna sporten)
- Knät

Så tomten, om du läser detta så är det här min önskelista. Det är väl inte för mycket begärt, eller?
Jag lovar att vara snäll ända fram till julafton!

Efter tre månader som arbetslös är jag LAGOM less! Jag har i och för sig jobbat från och till lite då och då, men inte nog mycket för att jag ska slippa stressen och rastlösheten som kommer.
Stressen över pengar, över framtiden, över att jag inte gör något. Jaa, stressen över det mesta.
Fick jag chansen skulle jag ta mitt pick och pack och sticka från stan. Det känns så, jag är less.

Men jag hade en fruktansvärt bra helg som delades tillsammans med en mycket fin person. Så den är jag glad över! Och gårdagen var minst lika fin, häng i Skellefte med bra vänner och dans på det, grymt!

Och idag kommer Lina från Värnamo, sååå fantastiskt!

Tänkvärt

För varje minut du är arg - förlorar du 60 sekunder av glädje!

Är rodd mitt nya jag?

Idag rodde jag på gymmet, tiden blev 7.34 och distansen var 2000m.
Och vill ni veta vad det innebär?
Jo, det innebär att jag ligger på 21 plats i världen på den distansen. Är inte det coolt?

Eftersom att jag bor på gymmet är nu målet 7.18, vilket innebär att jag då kommer ligga på 10 plats i världen. Ett bra mål tycker jag ;)

"Jag vill vara här, i ditt ansiktes ljus"

Det är egentligen omöjligt att sakna något så mycket, sakna det så att det gör ont ända in i själen. Hela dagen har jag gjort det, gått hemma och tänkt på det fina förflutna. På det som var, problemen som inte fanns. På de fantastiska kvällarna, de underbara människorna. Den fina staden, de härliga helgerna. Det kravlösa fina. Jag måste tillbaka, det finns inget annat alternativ. Jag måste bo där igen. Måste uppleva att strosa omkring på gatorna i mörkret. Allt var så enkelt då. Allt var så bra!

13 november 2011

JAG VILL SKRIKA MIG HES AV LYCKA OCH DANSA TILL FÖTTERNA BLÖDER. VARA VAKEN HELA NATTEN OCH SKRATTA TILLS MAGEN SPRICKER. HÄNGA MED DE BÄSTA VÄNNERNA SOM FINNS OCH TITTA NÄR MÖRKRET BLIR TILL LJUS. JAG VILL, SKRATTA, SJUNGA, NJUTA OCH LEVA.

Ehm, sa jag att jag är glad? Och lite trött?

Hösten 2011

Lite tankar såhär på morgonkvisten(jag vet att det är förmiddag egentligen).

En hel höst har snart gått, en höst som VERKLIGEN varit sååå mycket mer annorlunda än jag någonsin kunnat förestämma mig. En höst som gått i arbetslöshetens tecken, även fast jag själv påstår att jag tränar på heltid. En höst som jag inte ens packat upp mina flyttsaker på, jag vill nämligen inte inse att jag har flyttat hem, dock bara på obestämd framtid. En höst då tankarna flugit hit och dit. En höst då ett skadat knä tagit över många tankar. En höst då sjukhusbesök varit mer än på länge. En höst då framtiden varit mer i fokus är nutiden. En höst då jag många gånger bara velat packa ihop mina grejer och lämna jorden.

Men det har varit en höst med många glädjeämnen också. En höst så skratt på riktigt gjort sig hemmastad hos mig. En höst då jag lärt mig vad riktigt mys och misstolkningar kan innebär. En höst då jag ensam vågade åka till Skellefteå för att därifrån gå tillsammans med många nyfunna vänner. En höst då jag vågat lita på människor mer än någon gång förut. En höst med oerhört mycket dans i fokus. En höst då jag lärt mig att norr faktiskt är mycket bra. En höst då jag varit fruktansvärt glad i mina nyfunna vänner. En höst då jag uppskattat mina gamla vänner mer än någonson. En höst då jag fått tillbaka en otroligt fin kontakt med en vän. En höst då jag druckit spetsad cola och skrattat tills jag gråtit vid ett köksbord bara sådär.

Och om man nu gör en sammanställning av detta. Vad som blev mer och vad som blev mindre. Så blev det positiva sidan större. Detta måste ju innebära att jag trots allt haft en megabra höst och inte har så mycket att klaga på.

Och i framtiden vill jag plugga kriminologi, hälsa på Julia i Etiopien, Lina i Hawaii, Iza på Mallocra och dessutom dansa en hel vecka på Öland.

Lite om inget

Tänkte att det var dags för en liten uppdatering här nu. Händer väl inte överdrivet i livet denna veckan, men det rullar på ändå.

Igår sprang jag första gången sen jag blev skadad. 5 KM på 21 minuter, ändå bra jobbat tycker jag. Knät gjorde inte heller ont, så det måste jag säga är en stor bedrift!
Annars har jag kommit på att jag ska åka vasaloppet i mars, jag behöver lite motivation att träna när jag känner mig sådär sliten i kroppen.

Imorron kommer dagen jag har längtat efter hela veckan, jag och Hanna ska ha myskväll och bara vara och käka massa gott. Helt enkelt bara njuta av varandras sällskap, galet bra det ska bli! Innan ska jag ha möte om Livskraft och sedan hänga hos farmor. Inser dock att träningen kommer utebli imorgon, känns väl sådär. Fast å andra sidan så behöver jag en vilodag och den kan jag lika gärna ta imorgon då.

Jag har även insett en annan sak och det är att jag måste skaffa mig ett jobb på riktigt. Jag kan inte bo här hemma längre, gå på varandra gör mig TOKIG! Har man flyttat en gång, vill man inte flytta hem igen. Jag blir tokig av att bo med mina föräldrar!

118 800

Idag gjorde jag något som jag i vanliga fall inte brukar göra, men gjorde det bara för att jag var lite nyfiken! Jag frågade 118 800 vem Elina Källman är, och detta är vad jag fick till svar:

Elina är kanske världens vackraste tjej! Iaf tycker hon det själv.
Hon är visserligen snygg som få och kommer gå långt här i livet
men hennes enorma självförtroende kan ibland göra att hon uppfattas som lite kaxig.
Hon har förövrigt en enorm kärlek till handväskor, helst skulle hon bara shoppa handväskor
hela dagarna om hon hade råd. Då hon inte shoppar handväskor brukar hon skriva i sin
blogg samt hänga ute med sina tjejkompisar och snacka killar!

Haha, kan inte annat än att skratta och tacka för att man är snygg som få. Jag vet inte riktigt vart självförtroendet är, men jag tror jag äger en bit av det. För jag är ju ändå rätt grym och liiiite väl kaxig ibland. haha. Handväskor, nää tacka vet jag fjällräven!
Sen gillar jag att skriva i bloggen och hänga med fräscha tjejor och snacka snygga killar ;) Jao, det stämmer väl till viss del!

Fina helg

Galet vilken bra helg det varit, Skellefteå är verkligen en stad som får mig att bara bli glad ända in i mig! Vilka fina människor jag fått träffa och lära känna.
Som Iza så fint skrev:

dans, mys, tävling, kramar MYCKET skratt och misstolkningar ;) var längesen jag skrattade så mycket att jag grät och nästan inte kunde andas. "Spetsad cola och varmamackor"

Natten var lång och fin, skrattanfall vid köksbordet. Och spetsad cola till det, tillsammans med varmamackor! Så fantastiskt och så underbart! Så roligt man kan ha med vissa människor!

Jag har världens bästa vänner och jag lever verkligen livet! Så fint det är!

Funderingar om framtiden!

Min framtid har ännu en gång kommit på tal här hemma, jag är inte stressad över den, samtidigt som jag är galet stressad. Idag fick jag beskedet att jag än en gång blev reserv på polishögskolan. Ett misslyckande kan jag tycka, men jag är ju samtidigt inte känd för att ge upp, så varför skulle jag göra det denna gången?

Det jag egentligen är mest stressad över är att jag går hemma nu och gör ingenting. Eller jag tränar på heltid och det är väl helt fantastiskt att man kan göra det. En promenad på morron, gymmet på förmiddagen och handboll på kvällen. Jaa, vilket liv egentligen. Men sååå tråkigt i längden, men ändå sååå roligt!

Fast samtidigt tänker jag att detta är den enda gången i livet som jag verkligen kan göra ingenting och inte stressa. Så varför inte njuta egentligen?

Till våren blir det plugg iaf, till hösten kanske jag är tillbaka på Hjälmared för att gå polisprofil. Galet roligt. Eller så blir det idrottslärare till hösten istället!
Nää, nu ska jag ta mina funderingar och sluta fundera!

Djupa tankar en tisdag

Jag har uppdaterat mig, kanske blivit lite modern, tagit bort lite av pensionären inom mig.
Jag har nämligen skaffat twitter.
Frågan är bara om jag ska kalla mig modern eller bara mer pensionär, eftersom att min kära Hanna suttit och skrattat åt mig hela kvällen för att jag:
1. Inte kan någon kändis i hela Sverige, förutom Lars Winnerbäck och Marcus Hellner.... Eller vänta här, jag kan ju faktiskt Magnus Uggla också...
2. Inte förstår något av vad Twitter egentligen är.
3. Inte ens kom ihåg vad jag själv hette på denna sida och jag skapade den så sent som i förrgår.

Livet är inte lätt alltså, men så länge jag inte har större bekymmer än dessa kan jag stå ut - faktiskt!

Ett annat litet bekymmer jag besitter är denna bloggen! Jag har nämligen insett att den heter mitt liv i Alingsås. Och det kan ju vara fint - OM JAG BARA BODDE I ALINGSÅS!
Nu bor jag ju faktiskt i Piteå, så det ter sig ju lite dåligt att kalla sin blogg livet i alingsås. Så det är ett bekymmer, hur jag ska göra med denna. Går det inte bara byta namn? Det hade varit bäst!
För jag vill ha kvar allt som står, för den handlar ju om den bästa tiden i mitt liv.

Nåväl, jag tar mina DJUPA funderingar och beger mig till sängen.

Träning och åter träning

En vecka sen jag skrev sist, kan bero på att det inte hänt så mycket i mitt liv sedan dess.

Matcher i Sollefteå och Umeå i helgen, båda vanns. 15-20 och 15-40. Bra jobbat, ett steg närmare serieseger!
Nu vilar jag från handboll några träningar för att få ordning på mitt tjorvande knä och hoppas att det är friskt och bra och att jag kan vara kingen på plan när jag är tillbaka.

Annars så tränar jag mest, ska dock jobba hela denna veckan. Helt fantastiskt! Gick precis uppför valls med kära Elin. Det var roligt! Så nu är jag redo att slita hela dagen och sedan träna på gymmet ikväll.

I helgen väntar Skellefteå och det ska bli grymt - hoppas jag :)

Italien

Minnen väcks till liv <3

Vilket fint liv

Få se här nu, dags att summera en sjukt bra helg. Frågan är bara hur och vart jag ska börja?! Kanske börjar jag med att ta det från början?

Jag fick världens bästa start på min helg i fredags när jag vaknade upp hos Hanna, hon hade kokat kaffe och tänt ljus! Så jag drack kaffe på sängen i skenet av ljus och en värld där utanför som skyndade förbi medan morgonen sakta övergick till dag!
Med denna underbara start kan bara helgen bli fantastisk, så efter ett pass på gymmet satte jag mig på bussen ner mot Skellefteå.
Där möttes jag av ett födelsedagsbarn vid namn Elias, vi åkte hem till honom och käkade lunch!

Zandra hämtade sedan upp mig och vi åkte hem till henne, käkade middag och gjorde oss klara. Sedan blev vi upphämtade av nygge, som säkert körde oss till Umeå där det var dans till Expanders. Blev en fantastisk kväll, många fina danser och oväntade möten. Trött men glad åkte vi hemåt, somnade vid fyra efter mångamångamånga skratt!

Lördagen spenderades på stan, vi fikade och än en gång skrattade vi ihjäl oss. Det är vi ganska så duktiga på!
Kvällen fortsatte i samma anda som dagen hade börjat! Skratt och skratt och massa mys! I natt har jag sovit tre timmar och det känns.
Men matchen idag gick så sjukt bra, måste absolut bero på den fina uppladdningen från natten!

Vi vann med andra ord! Nu ska en trött, men glad, Elina se tv med mor :)

Min vän Hanna

Vilken underbar kväll jag har haft med min fina Hanna! De kvällar jag får med henne lyfter verkligen den annars så tråkiga vardagen. Att kunna prata om verkligen allt, det är så sjukt uppskattat och så mysigt.

Idag tex. satt vi på Nodo och käkade nån slags middag/fikade och drack kaffe i en och en halv timma. Vi var så inne i våra samtal att vi nästan höll på att glömma gå hem till Bonde Söker Fru! Men detta gjordes också, så mysigt att sitta i hennes fina soffa i hennes fina lya som jag känner mig så sjukt hemma i. Ja, bara ta det lugnt, ligga utslagna i soffan och bara känna hur magen försöker jobba med maten. Fantastiskt!

Detta lyfter mitt liv till skyarna, det är detta som gör det värt att leva!

Lev det liv som blev

Det är så konstigt det där med olika människor, hur de kan påverka en menar jag! Just nu har jag bara underbara människor kring mig som gör mig så glad och får mig att inse att trots att livet kan kännas sådär sjukt ruttet ibland, så är det ändå så sjukt värt att leva.

Idag har jag skrivit med Lina lite och hon får mig på ständigt bra humör. Om en månad är hon här i hela fem dagar och på den tiden ska jag få henne så kär i Norrland att hon inte vill vara härifrån en sekund. Så fantastiskt om en av mina bästa vänner kunde bo här uppe, då skulle vi kunna träffas när vi vill. För i Norrland är finns inga avstånd.

Hon påminde mig också om ett citat som vi fick på Hjälmared "Lev det liv som blev". Ibland får man citat, lägger undan det för att det inte betydde något. En stund senare, några månader, hittar man det igen och helt plötsligt får det en annan betydelse. Så är det med detta citat.
Ibland kan jag nu sitta och gräma mig över att livet inte blev som jag ville denna hösten, men jag får helt enkelt påminna mig om att jag får leva det liv som blev och vara glad att jag faktiskt fått chansen att leva det!
Detta är något jag får fundera mer över!

Idag är jag sjukt trött och har varit det hela dagen. Vaknade klockan sex imorse, snacka om att jag börjar bli gammal! Längtar som skrutt till helgen, den ska spenderas hela i Skell och sedan ska jag spela match hemma på söndag. Fantastiska helg!

Fint liv

Jag njuter av det underbara vädret, den braiga helgen, veckan som kommer, helgen som kommer, lyckan som Tove kommer med, fina vänner, träning och att min fina Lina kommer sista helgen i november!

En tumme, eller två, (kanske även tårna) kan väl kanske hållas för mig den närmsta framtiden? Det hade varit sjukt nice!

Lycka

Lycka är att prata i telefon i timmar med fina vänner längst ner i landet!

Ack du Piteå, vad ska bli av mig?

Galet alltså hur livet kan bli. Jag har den senaste halvtimmen suttit och läst igenom min blogg sen i somras och då var det verkligenverkligen inget alternativ att bo kvar i norr. Det var som rena pesten att bo här uppe. Alingsås var liksom det enda som fanns på min karta. Planen var att efter 3 aug åka till Alingsås och bosätta mig där. Idag är det 12 oktober och vart befinner jag mig i livet?

Jo, jag kom inte längre än till Bölebyn, Piteå. Men jag trivs ändå, trots att jag inte har så mycket att göra. Eller så många vänner eller så många alternativ, så trivs jag. Visst, jag kanske är bekväm och folk tycker att jag gett upp för tidigt? Eller helt enkelt dum i huvudet? Ja, då får jag väl vara det. Men just nu är jag här, i norr och försöker komma på vad som ska bli av livet! Jag hade absolut önskat mig ett jobb i Alingsås, men denna gång gick det inte.
Och sindi har lovat att vi kommer vara vänner ändå och då tror jag på det!

Och jag är glad över både gamla och nyfunna vänner i Piteå. De är så otroligt fantastiska, så vad gjorde jag utan dem? Och vad gjorde jag utan handbollen?
Och jag är glad över vännerna jag har i Skellefteå, över helgen som var. Och över de helger vi framöver kommer skratta hysteriskt! Och kanske till och med flytta dit!
Jag drar dit jobben kommer!

Ja, ack du Piteå!

VM-guld i stress

Det är konstigt det här alltså, att jag trots att jag inte har något jag måste göra på dagarna känner jag mig ändå så sjukt stressad. Det enda jag är tvingad till att göra det är att kliva upp ur sängen, klä på mig, äta och träna. Men ändå kommer denna hemska stressen in i min vardag gång efter gång.

Att jag under min gymnasietid kände mig stressad över alla läxor är ju inte så konstigt, jag gick ju trots allt samhälls och hade berg med läxor varje dag! Jag kan läsa i min tidigare blogg att detta var nästan det enda jag skrev om under den perioden, just för att stress är så oerhört jobbigt. Livet blir mer...stressigt helt enkelt och det är ju verkligen aldrig roligt.

Men just nu, när mitt liv egentligen inte har så mycket att göra är jag ändå stressad. Jag får panik om jag inte har en plan för morgondagen, om jag inte skrivit upp precisa tider att följa kan jag inte sova dagen innan. Och skulle denna plan helt misslyckas dagen efter så skulle det råda ett stort kaos i min hjärna, nästan så att jag lägger mig ner och vägrar fortsätta livet den dagen. Detta enbart för att det blev för jobbigt att tänka och planera om. Som ett exempel så skulle ett litet samtal på fel ställe kunna förstöra en hel dag, för då kom det ivägen för planen...

Det låter helt sjukt och det är det verkligen. Men jag kan liksom inte rå för det, det är den jag är. Och just nu kanske stressen mest består av att kunna få ihop en hel dag, på precisa tider, trots att jag inte har något att göra. Mest består den nog också i att jag känner mig besvärlig hos mina föräldrar, att de behöver slösa pengar på mig. Jag känner mig dyr och ivägen. Också känner jag att jag stressar över att jag borde betala dem, men jag har inget jobb och därför ingen inkomst.

Det är jobbigt att stressa och jag borde inte göra det. Men det blir bättre med en planering innan jag ska sova, då kan jag sova bra i alla fall.
Vilket jag ska göra nu och koppla bort hjärnan lite. Men jag tänker inte göra som hon som vi höll på att köra på idag, som hade lagt sig tvärs över vägen för att sova. Jag vet inte, men tydligen var det skönt att sova på vägen. Mindre skönt, kanske, när hon blir överkörd!

Godnatt!

Lycka

Lycka är att fina minnen och hysteriska skratt bara är ett samtal bort.

Jag kan inte annat än att älska Linas fina kommentar till mig när hon hörde vad jag lyssnade på för musik;

"Elina, lyssnar du på dansband?"

Tystnad... "eh, ja"

Hysteriskt skratt utbryter i en ganska lång stund. Dagens bästa skratt! Ja, om jag ska ha sådana skrattattacker som jag haft de senaste dagarna så kommer jag leva ett låååångt liv. Dessutom kommer det vara en sjukt roligt liv, med tanke på hur mycket jag skrattar i dessa dagar. Galet roligt!

Ikväll ska allting hända

Oj, vart ska jag börja? Kort och gott kan jag säga att detta har varit en så sjukt fantastiskt underbart bra helg. Jag är så tacksam, glad och lycklig för detta. Jag behövde verkligen denna helgen!

Men jag må då säga att den inte alls började bra. Förkyld och hemsk vaknade jag på fredagen och besökte min sjukgymnast. Där tränade jag som bara den, trots att halsen värkte och snoret rann. Inte det bästa jag gjort i livet!
Sedan styrde jag stegen och bilen mot Skellefteå, blender och expanders spelade på maran där. Efter en seg start blev det riktigt bra där och jag kunde glad köra hem sådär mitt i natten. Trött men glad.

Även lördagen började med träning och SOL! Rehab, det finns liksom inga genvägar - tyvärr! Jag tog mig även en liten tur ute i solen, sjukt härligt.
Sedan var det ännu dags att bege sig till fina Skellefteå och fina människor. Där åts det middag, skrattades och umgicks med folket. Dans efter det, vilken var en fantastisk kväll. Sjukt bra, sjukt rolig och bara helt perfekt.
Var så sjukt längesen jag skrattade så mycket, när jag vaknade i morse hade jag kramp i käkarna och på riktigt träningsvärk i magen efter allt skratt. Så glad man kan vara.
Klockan fem kollade jag på klockan sist, då var jag glad och redo att sova.

Ja, vilken helg. Den avslutades med att först hänga med fina per och sedan myyyyysa med den underbart fantastiska Elin. Vilken helg, heeelt otroligt!

Baciller

Lika bra att ta alla smällar på en gång, eller?
Knät gör som vanligt denna vecka ajaj och det kunde vi väl se på matchen igår som inte alls gick sådär jättebra för mig. Hängde inte alls med i svängarna och släppte in FÖR många mål. Kanske beror detta på mitt HÅRT tejpade vänsterknä som inte riktigt kunde göra rätta för sig.

Annars har jag även gått och blivit sådär megaförkyld också. Så illa att jag nu i min ensamhet sitter här medan resten av familjen käkar palt hos farmor. Fast det är klart, farmor är gammal och borde inte bli sjuk. Sen ska jag dansa imorgon, så jag borde vila bort alla baciller.

Som sagt, det är väl lika bra att ta allt på en gång?

Jag är danssugen...på tal om kamratmöte

Jag är hemma igen efter en helt galen helg i Alingsås. Den har varit fin, stressig, mysig, mööölig och innehållit allt och lite till. Linda Tomingas, det är hon som stått för hushållet för mig och har varit en mycket bra värdinna :)

Torsdagen kan ha varit den konstigaste dagen i mitt liv, eller i alla fall en av de konstigaste. Jag satt brevid en kille som var med i aftonbladet på Arlanda, en gubbe tog kort på mig i planet till Götet och en kille flirtade med mig på tåget och bjöd ut mig på en fika. Och jag får MASSA sms av Lina på kvällen som hon skickat men som aldrig kommit fram. När händer allt detta på samma dag? Näe, det händer inte. Heeelt sjukt.

Fredagen var slapp, jag köpte god frukost och myste. Tog mig en löprunda och sedan gick jag in till stan. Träffade Jennika och gick på arbetsintervju. Den gick bra.
Sen mötte vi upp Linda, gjorde Palt i lägenheten och sen satt vi framför tv:n resten av kvällen och åt GODIS! Jag och Linda gick sen på en nattapromenad och jaa, njöt av att det var galet varmt mitt i natten :)

Lördag och det var kamratöte!! Så härligt att få träffa alla underbara igen - som om det inte varit en sommar sen sist. Galet bra! Jag gjorde pantomien igen med Frida och Sofia. Elias var med denna gången. Det blev succé ;) haha.
Trött som jag vet inte vad begav vi oss till lägenheten.

Och helt plötsligt är jag hemma och har spelat seriepremiär. Vinst med 47-20 mot strömnäs. 24-4 i paus. Utklassning? Japp!! Vi är kungarna på plan alltså.
Jag är trött om ett as och hade tänkt sova. Danssugen är jag med!!

Alltså arbetsförmedlingen

Jag börjar tappa hoppet om denna så kallade arbetsförmedling. Det är väl förtusan ingen arbetsförmedling om de säger och lovar att göra saker och sen blir ingenting gjort?
Det värsta är att jag klarar mig hundra gånger bättre utan dem..

Vad jag menar är att jag fått sjukt många arbetsintervjuer den senaste tiden och INGEN är på grund av att dom hjälpt mig i någon stituation.
Det värsta är att jag skulle ha fått en så kallad jobbcoach för tre veckor sedan och jag har fortfarande inte fått någon. Nä, det är dåligt, FÖR dåligt!

Jag har tappat hoppet!

Alla dessa frågetecken

Också visade det sig att det inte var den bästa dagen att börja om på nytt igen.

Eller så kanske det var det? Har ju nämligen fått en arbetsintervju i Alingsås. Kanske bäst för alla om jag flyttade så långt från denna stad som möjligt? Det vore egentligen det enklaste om jag gjorde så, men frågan är ju om det är det bästa att göra så? Ska livet verkligen vara enkelt, eller ska man kämpa för att få det som man vill ha det? Och då är ju den stora frågan hur jag vill ha det? Det är sjukt många frågetecken som borde behöva rätas ut.
Jag känner mig stressad, sjukt stressad. En sak skulle kunna göra att stressen la sig lite, en enda liten sak. Tänk om den ordnade sig, så skulle allt annat också göra det.

Idag kan vara den bästa dagen att börja om på nytt

Det lilla hjärtat, det pulserar än

jag sitter på ett tåg
i en ödslig vagn
och det luktar lite dig om mig

För ett år sedan ungefär skrev jag detta och jag kommer så väl ihåg ögonblicket då jag skrev det. Jag hade precis kommit hem till Hjälmared igen efter en hemresehelg i Piteå, minnena från sommaren gjorde sig påmind i varenda steg jag tog hemma och den sista kvällen för sommaren var fantastisk. Så kom den sista kvällen för helgen, söndagen den 19 september. Minst lika underbar och fin som den sista kvällen innan flytten. Varm gick jag och la mig, lite ledsen över att behöva åka ifrån allt. Lite glad över att komma tillbaka till Hjälmared.

Och än idag blir jag lika varm och glad av dessa ögonblick och saker påminner mig fortfarande om kvällarna som var så underbara. Och någonting säger mig att det kommer bli minst lika bra framöver! Jag hoppas att detta stämmer!

Utan dina andetag

Var ett tag sen jag skrev något vettigt här, inte heller idag blir det något vettigt...eller?

Det händer både lite och mycket i mitt liv just nu. För det mesta på dagarna tränar jag, lagar middag, städar, tränar igen, söker lite jobb, saknar och T Ä N K E R!
Om en vecka har vi seriepremiär med handbollen, kommer bli grymt nice att börja spela match igen. Derby mot Strömnäs, var ett tag sen jag spelade ett derby om man säger så.

På torsdag har jag den stora turen att få åka till Alingsås för att vara med på kamratmöte och hänga på underbara Hjälmared. Kan det bli mer fantastiskt?
Men innan det ska jag imorgon göra egna köttbullar och träna. På tisdag träna, ringa massa jobbiga samtal, laga middag i form av något fiskaktigt och sedan träna igen. På onsdag packa ner lite kläder och sedan träna. För att också hinna kolla på underbara Bonde Söker Fru!

Utöver detta så söker jag flertalet jobb varje dag!

Live your dream!

Jag kommer åka på kamratmötet OCH hinner spela match på söndagen!

Äntligen något i mitt liv som går bra...

att vilja

Det finns så mycket jag vill.
Men mest av allt skulle jag nog vilja dansa mer än vad jag gör nu.
Och lära känna mer vänner i Piteå!

Sen en till sak, men den får än så länge vara hemlig!

:)

Nasse till Nalle Puh: Hur stavar man till kärlek?
Nalle Puh svarar: Man stavar inte... man känner den

Lever av minnen från lyckliga dagar

Idag vaknade jag med inställningen att jag är motiverad till livet, det kommer bli en fantastisk dag, en underbar helg och solen skiner. Ska försöka hålla den inställningen hela dagen, tror faktiskt att det kan funka, idag känner jag mig taggad på livet.

Dessutom har jag underbara människor runt mig i alla delar av landet och olika delar av världen. Jag är tacksam och otroligt glad för alla de underbara minnen jag har från alla lyckliga dagar på hjälmared, alla underbara sommrar jag haft, allt fint jag gjort med handbollen. Ja, jag har så sjukt många minnen från lyckliga dagar.

Så idag gott folk, är jag motiverad och tacksam för livet. Allt litet som finns, alla fina människor, helgen som är kommen, handbollen som jag får spela, alla som jag får krama och solen som får skina.
Jag är tacksam!

Stackars han som aldrig gråter - fast han släpar på ett höghus

Nu är det dags att skriva något i positiv bemärkelse på denna blogg, det har ju inte riktigt varit överflöd av det på senaste tiden. Men jag har haft den bästa helgen på mycket länge och det är jag fantastiskt glad över. Förra veckan var ju inget att hänga i julgranen så att säga. Det var längesen jag kände mig så knockad av situationen som jag gjorde då. Jag är tacksam och glad över att den är över!

Fredagen började som resten av veckan i panik, varför finns det inget att göra!! Men jag tog tag i livet, klev upp och köpte en tröja på stan. Kändes bra i mig, mindre bra i börsen.
Tränade två timmar innan middagen, käkade middag och tränade igen. Fick panik och ringde Per. Så fantastiskt att han var hemma, jag och mor åkte dit. Där pratade vi länge och åt gott fika. Så fint och så bra!

Lördagen började med träning, fantastiskt. Sen cyklade jag till ICA för att fixa till mor, städade.
Sen hade jag så tur att jag blev bjuden på middag av fina Elin i Hortlax. Det var sjukt god mat hon bjöd på, trevliga samtal och många skratt. Vidare till Josse där det bjöds på massa gott, fina samtal, skratt och rätt så mycket allvar. Jag höll även ett marsvin för första gången!

Dagen idag började med ett besök i kyrkan, som övergick i släktträtt i Hemmings. Mycket trevligt. Är ju inte varje dag som man träffar släkten. Men idag gjordes det och det blev prat om de allra konstigaste saker. Det var trevligt och mycket varmt ute. Slutade med att soffan sprack och några skratt kom där.
Sen skulle det tas kort på kusiner och tremänningar, hahaha!
Ikväll har jag haft det grymt bra, sprungit intervaller, pratat i telefon och blivit alldeles varm, legat i soffan och läst en tidning, kollat på sportspegeln, IDOL och lagat pizza. Snart ska jag ta och sova, det är en kort dag imorgon med träning 16.30. Dessutom fyller mammsen år!
Ska ringa några samtal och springa, det är min dag innan handbollsträningen.

Jag känner att jag klättrar uppåt, det känns grymt!

Omotiverad

Jag gjorde det!!
Jag tog mig upp ur sängen även denna dagen, trots att det tog till fyra för att kunna göra det. Jag tror inte att det går bli mindre motiverad till att leva livet än vad jag är just nu, det finns liksom inget.
Jag skulle så gärna vilja att allt löste sig, jag vet inte hur eller när eller vad, som ska kunna lösa detta. Men på nåt sätt så borde ju livet kunna gå att lösa. Men just nu känns det ganska hopplöst!

Nu ska jag försöka bli motiverad till att leva denna kvällen, jag börjar med att ta mig en dusch och sen får vi se. Kanske lagar nån god middag till min mor!

Making A Memory

Livet förändras och det är väl kanske tur det. Eller?

För ungefär ett år se ville jag inget hellre än att stanna tiden och leva lyckligt i alla mina dagar. Jag hoppades att den tiden aldrig skulle ta slut, men mest hoppades jag att det inte var någon dröm. Så här i efterhand så inser jag nu att det inte var någon dröm, men för stunden kan jag endast drömma om denna underbara tid. Skulle helst se att allt ordnade sig bara man knäppte med fingrarna, vilket endast kan vara en dröm, för vad skulle kunna ordna sig genom ett fingerknäpp?

Ingen har egentligen påstått att livet är enkelt, men på nåt sätt har jag ändå innan sommaren sett livet som just enkelt. Jag hade mina planer, visste precis vad jag ville och visste precis vad jag skulle göra.
Nu känns framtiden mycket mer skrämmande. Och det värsta av allt är att jag egentligen inte vet vad jag vill göra. Vad som känns rätt eller vad som ÄR rätt.
De problem som förra året kändes större än störts må jag säga idag är OERHÖRT små.

Det känns faktiskt inte så fruktansvärt som jag trodde att det skulle göra om jag skulle bo kvar i Piteå, jag har ruskigt mycket fint här och det är det som känns så fruktansvärt skönt. Men bara grejen att bo hemma känns ju inte sådär jättebra!

Jag hoppas att allt ordnar sig med tiden!

Det här med att vara arbetslös...

...kan vara det tråkigaste som finns!

Dag in och dag ut sitter jag och funderar över mitt liv. Vad som ska hända, vad som är meningen med all skit som händer och vad jag ska göra med allt som inte händer.
Så hur gör man egentligen för att inte fundera, när det egentligen är fundera som jag måste göra?

Det bästa hade helt klart varit att jobba, jobba så mycket att jag inte ens hinner fundera. Men för att kunna jobba så måste jag också ha ett jobb. Så det är ju det som är det LILLA problemet i mitt liv just nu.

Jag borde helt enkelt komma på vad jag ska göra av mitt liv, då hade allt varit så mycket lättare!
Jag far ut och springer istället för att tänka, det blir nog mycket bättre då!

Jag kan äntligen skilja på

En hel helg har gått och den har varit så fantastisk bra. Hela helgen har gått i handbollens underbara tecken - jag har bara njutit fullt ut.
Tänk att man kan bli så lycklig av att få spela handboll med det lag man blivit uppfostrad i, ja det är fantastiskt. Tänk så underbart det är att kunna kasta ut bollen till en svartklädd spelare istället för en blå Alingsåsare!

Och hur gick det då egentligen för oss - efter sådär 2 träningar i hall?

Ja, man skulle kunna tro att det gick helt åt pipan. Men saken är den att det gick helt suveränt för laget och faktiskt riktigt bra för mig också. Känns bra att vara tillbaka.
Och Boden Handboll, som spelar i Allsvenskan, spelade vi lika mot. Vilket är sjukt bra. Sedan vann vi alla andra och även finalen idag.
Var längesen jag deltog i någon cup och därför känns det fint att ha ännu ett guld att lägga till samlingen.
Det var även så längesen att jag hade glömt hur ONT man har i kroppen söndag på kvällen. Så fruktansvärt. Finns nog inte en enda kroppsdel som inte är mör just nu.

Jag kommer att tänka på mitt och Linas löppass efter hennes Göteborgsvarv.
Imorgon kommer jag vara som du var då Lina - om jag får för mig att träna det vill säga :)

Idag kan jag i alla fall skilja på en sak...
Jag vill spela handboll med Lillpite, det är få gånger jag är så glad och lycklig som när jag får kasta lite klisterboll i dessa underbara vänners sällskap. Jag älskar det!

Jag kan inte skilja på

Det händer mycket i mitt liv just nu och jag är egentligen lite för förvirrad för mitt eget bästa. Det är liksom det som är så sjukt jobbigt, jag måste ta och börja bestämma mig vad jag vill med livet och hur jag vill att det ska vara.
Och sen var det ju detta med att skilja på känslor, har grymt svårt för att göra det för tillfället. Ovissheten och saknaden efter alla mina vänner i nedre delen av landet är värst, absolut värst!

Samtidigt som allt detta tar över mina tankar är jag fantastiskt lycklig! Jag vet inte riktigt!
Imorgon börjar handbollscupen, kan bli nice :)

1 år

Idag är det ett år sedan allt underbart började!

Familjedag

En heldag med familjen står på schemat.
Vi är experter på att INTE komma iväg som planerat. Eller rättare sagt, mamma och Agnes är experter på att INTE vara klara när vi ska åka.
Klockan elva - tiden då vi sagt att vi ska åka - kliver Agnes upp från sägen. Ska käka frukost OCH duscha.
Mamma börjar dammsuga och sen ska hon duscha.

Familjen Källman/Isaksson i ett nötskal!

Men det kan bli en bra dag ändå, denna dagen som jag längtat efter hela sommaren typ. Och som riktmärke hade jag att efter denna dag så är sommaren över. Det är väl bara inse att det faktiskt är så också.

Det här med att välja

Denna sommar är snart över och den kan i princip sammanfattas som en av de mest tjorviga sommrar i mitt liv. Från att ha två jobb, ett sommarjobb och ett fast, till att inte ha något, till att ha ett jobb i Piteå och en lägenhet i Alingsås.
Så har vi kommit fram till hösten och jag måste på riktigt välja vart jag ska spendera det kommande året.

Mitt inre skriker verkligen ALINGSÅS hur högt som helst. Men en sak håller mig kvar, en sak som är så fantastisk men som jag inte riktigt vet vart jag har.
Så jag är i valet och kvalet, jag söker jobb i Alingsås. Det gör jag verkligen. Ringer och ringer, skickar CV:n och gör allt.
Nu har jag kommit till det stadiet att jag tänker att om jag får ett jobb i Alingsås så är det meningen att jag ska flytta. Då är det verkligen så och då rör jag på fläsket ner mot Alingsås och bosätter mig där i minst ett år till. Sen får vi se vad nästa höst bjuder på.
Jag hoppas att jag snart vet vart jag har saker och ting.

Jag hoppas att det blir så bra det kan bli. Jag vill verkligen bli sambo med Linda, jag tror vi hade rockat tillsammans!

Det regnar ute och jag myser

Läste precis något av C S Lewis som fastnade i min hjärna och som jag precis nu sitter och funderar kring. Här är det:

Att älska över huvud taget är att vara sårbar. Älska något, så kommer ditt hjärta säkert att kramas samman och kanske krossas. Om du vill vara säker på att ha hjärtat okrossat, får du inte ge det till någon, inte ens till ett djur. Linda omsorgsfullt in det i fritidsintressen och små lyxsaker, undvik att bli engagerad, lås in det i själviskhetens skrin eller kista. Men i det skrinet - säkert, mörkt, stillastående, unket - förändras det. Det krossas inte. Det blir okrossbart, outgrundligt, oförbätterligt. Alternativet till lidande, eller åtminstånde till risken för lidande, är fördömelse. Det enda stället utanför himlen där du kan vara helt skyddad från alla kärlekens faror och störningar är helvetet.
Kärlek medför alltid besvikelse och smärta.

Det är främst den sista raden som jag funderar över, kärlek är ju något så oerhört fantastiskt. Men det kan samtidigt vara det värsta tänkbara. Tänk att något så bra, kan vara något som gör så oerhört ont också. Jag vet inte egentligen vart jag vill komma med detta, annat än att presentera eftermiddagens syssla. Läsa och försöka förstå. Egentligen är det nog inte så svårt att förstå, men analysens afton är verkligen här.

Boken jag läser just nu är "Kärleken jag längtar efter" av John Ortberg. En bra bok. En bra författare. En bra grej att ägna en regnig eftermiddag åt. En bra syssla när man inte vet vart livet egentligen ska bära.

Det är inte lätt när det är svårt

Idag undrar jag hur man gör för att andas...

En sjukt bra kväll

Gårdagen var helt otrolig! Efter jobbet tog jag mig en löprunda och det var grymt härligt, förutom krampen i vaderna! Sen ringde Vickan och vi tog oss ett härligt dopp i älven. Vädret var ju otroligt igår, 29 grader. Fantastiskt!
När det var gjort stod Karro på gården och vi gick ut och käkade grillbuffén på Challange, otroligt gott.
Vi gick sedan vidare till Hanna för att sedan traska vidare mot Södra hamn och sitta där på en filt intill vattnet och titta ut över solnedgången samtidigt som vi käkade morotskaka, pratade och skrattade. Trots att vi bara hade t-shirt och shorts på oss frös vi ändå inte, vädret var verkligen kanon.
Halv tolv blev det 20 grader och vi frös lite. Så vi gick in till Hanna och fortsatte våra samtal.
En otrolig kväll!

Idag väntar jobb för lilla jag och sen tar jag helg. SKÖNT!

Linda Tomingas

Linda Tomingas är en av mina mest nyupptäckta vänner och vore det inte för den kvällen i Falköping för snart ett år sedan så skulle jag nog fortfarande gå omkring och vara arg på människan.

För arg det må jag säga att jag var - vem var den blonda tjejen att säga att jag hade SLAPPA armar på dansen? Detta vägrade jag acceptera och utnämde henne direkt till ett offer att spy galla över.

Och galla det spydde jag fram till Kamratmötet på skolan, för där var hon, blondinen!!! Hon stod på scenen, iförd en glittrig stass och var sjuuuuukt cool. Hur blev hon helt plötsligt cool?
Nä, hon skulle jag nog passa mig för!

Så kom den kvällen i Oktober, jag skulle för första gången åka bil med Jennika. Vårt samtal löd ungefär som följer
"Vavavava.....tystnad" Ingen förstod vad den andra sa.
I ett hus jag kliver in i sticker BLONDINEN fram sin skalle, vad gjorde hon där? Skulle JAG hänga med HENNE? Kvällen blev till min stora glädje sjukt rolig och blondinen hette nu mera Linda och var sjuuuukt härlig. Hon var ingen att spy galla över.

Julbak i Jacobs stuga, massamassa skratt och fika. Pepparkakshus och bara galet bra. Sen middag och bonde söker fru. Jag gillade henne verkligen.
Den 5 februari - kalas hos Linda i Vårgårda! Lekar, fika, mat och skratt.
Några helger senare - avskedsfest som heter duga. En kväll där jag utmanades av Linda att supas under bordet. Linda lyckades inte, men roligt var det. Så galet roligt. "All in" var ett uttryck som jag numer visste vad det betydde. Det var verkligen så. Grädde, drinkar, skratt, pussar, kramar, ostbågar i näsan och bara galet.

Nu mer är denna tjej en tjej som jag snart förhoppningsvis kommer leva samboliv med, hon är en tjej som jag ständigt har roligt med, som aldrig tackar nej till dans. Som alltid är duktig på att leka och framförallt, hon säger aldrig nej till KOLHYDRATER!!! Eller varför inte all in? Nattamat - ett uttryck Linda gillar.

Och vem var egentligen den tjej som vågade säga att jag var ospänd i armarna?
Hon var Linda Tomingas - en galen blondin som jag ständigt har roligt med!

PDOL

Min sommar har på något sätt lyckats ta fart och det är jag extremt glad över. Vad jag är mindre glad över är att jag inte tagit ett enda kort i sommar - men det kanske ändå inte gör något.

Veckan har bestått av roligheter hela veckan.
Från att i måndags mest bara träna och springa ärenden till mamma till att i tisdags söka jobb och åka på arbetsintervju.
Till att i onsdags hänga på stan, träna och sedan mysa i södra hamn med fantastiska vänner. Till att igår spela volleyboll och bada i en sjuk värme och sedan hänga lite på PDOL och sedan sitta vakt till sent på natten.
Jag gillare om jag ska säga det själv, grymt mycket!

Ikväll är det PDOL för hela slanten, men först ska jag träna och spela lite fotboll, käka middag och sedan är jag redo för vad kvällen har att erbjuda. Tycker att de små moln som finns på himlen kan försvinna, i alla fall till ikväll!

Ta mig tillbaka

Här var man ganska bekymmerslös, så fantastiskt, så fint. Jag vill tillbaka, jag vill till Hjälmared, till Italien, till Bose. Ja, tänk att åka till Bose igen och slippa tänka på hösten. Så fantastiskt. Ta mig tillbaka!

Annars så tycker jag att saker och ting borde ordna upp sig snart. Jag är ingen människa som klarar av att leva i ovisshet. Det gör jag verkligen inte.

Om det fanns ord till hur mycket jag saknar er, det gör ont i mig att inte kunna vara med några av de bästa vännerna i mitt liv.
Ni är sjukt underbara<3

Jag har sommarlov fram till den 1:a augusti!

Den första augusti får jag tänka framtid, inte innan det, detta för att skona både mig och andra i min närhet. Jag tänkte njuta av sommaren lite!

Annars så rullar dagarna på som arbetslös, har fått veckan att gå relativt fort trots allt. Jag hänger med vänner som har kommit så långt i livet att de fått semester eller blivit sjukskrivna. Sitter uppe och pratar hela natten och bara trivs i goda vänners sällskap. Sitter på Café vid vattnet och inser att Piteå trots allt är ganska vackert - speciellt på sommaren.
Ligger på stranden och tänker på att man faktiskt inte behöver göra så mycket i livet för att det ska vara roligt och meningsfullt att leva - det kanske räcker med att man trivs med det liv man lever och har det sjukt gött. Detta kanske man inte behöver göra på andra sidan jorden? Dans, vänner, träning och familj - det är nog det enda som behövs för att jag ska trivas i livet, även fast jag skulle bli fast i lilla Piteå!

Jag har en rätt så bra sista period av sommaren och det är rejält gött. Hoppas alla andra också njuter!

Ack du Piteå

Christer i P3 handlade idag om Piteå, kära Piteå. Intressant att lyssna på, alltid när det är någon annan som snackar om staden jag vuxit upp i. Värst vilken dialekt vi har, men charmigt är det på något vis ändå!
Tydligen så var man än befinner sig i världen så hittar man en Pitbo - det var ju nåt nytt!

Och även fast jag inte ens känner för att bo i Piteå till hösten, så kan jag inte sticka under stolen med att det är en fin stad jag kommer ifrån och det är här jag vill bo när mina barn blir till.
Men nu känner jag inte för det, nu vill jag upptäcka vad världen har att erbjuda.
Tydligen har vi haft det varmast vi som bott i Norr i sommar, fintfint!

Och på tal om ingenting - jag orkar typ inte ha en oplanerad höst. Jag gör verkligen inte det.

Piteå - det är hit man kommer när man kommer hem!

Fina människor

Titta på dessa fantasiska människor, se på dem. Hur kan jag ha haft sån tur att lärt känna dessa, det är ett ständigt mysterium.
Men överlycklig är jag att ha träffat dem, överlycklig över att jag faktiskt kommer kunna ha kvar dem resten av livet.
Jag saknar er vänner och jag saknar Hjälmared!
Hjälmared - denna underbara tid som alltid kommer vara den bästa i mitt liv.

PUSS

Några funderingar

Jobbet blev ingen större hit, jag sa precis upp mig efter att ha jobbat i fyra dagar. Jag tror att det känns bra!
Jag har nu bara några rätt så stora bekymmer att ta hand om.
1. Vad händer till hösten?
2. Ska jag plugga lärare i Örebro? (Kom in där idag, hade hellre i så fall pluggat i Umeå)
3. Vad ska jag göra av mitt liv resten av sommaren?
4. Jag borde hitta ett nytt jobb i Alingsås!
5. Jag borde hitta en lägenhet i Alingsås och bli sambo med fina Linda!
6. Hur hittar jag ett jobb när det inte finns några?

Jag borde lägga alla funderingar på hyllan och sova lite, de senaste dagarnas funderande har tagit sömnen ifrån mig. Inte riktigt OK, men så är det!
Jag har hoppet om att det en dag ska lösa sig även för mig!

En helg

En helg har det varit, en helt otroligt ointressant helg egentligen.

Fredagen bjöd på ett avslut på Kappa, rätt så sorgligt faktiskt. Men allt har ju slut också.
Sedan ett litet besök på stan där jag unnade mig lite kläder för att sedan röja på Käckis med Julia och resten av folken. Det var rätt roligt till en början, men gick piss för mig så jag blev trött och less ganska fort. Nåja, bättre lycka nästa gång.

Lördagen träffade jag älskade Josse som kom hem och sedan åkte jag ut med flotten på älven. skönt må jag säga. Solade och badade och mådde allmänt gott.
Sedan begav jag mig till Gråträsk och åkte till Pjesker och umgicks med tre grabbar.

Idag har jag suttit i solen en hel del, sjukligt varmt har det varit där borta i solen. Fotboll kollades på och sjön besöktes.
Ikväll har det varit häng hos Cilla!

Och nu är det nog bestämt - tror jag - att jag flyttar till Alingsås i höst. Pratade just med tre galna tjejer där nere och det var grymt roligt. Insåg verkligen hur mycket jag saknar dessa människor och det måste det bli ändring på...
Så Alingsås blir ett bra alternativ.

Nu ska jag sova, första dagen på det nya jobbet imorgon. SPÄNNANDE!

Livet spelar mig ett spratt

Jag är just nu inne i en sjukt jobbig period. Innan träningen idag (som för övrigt var bajsjobbig) så satt jag och pratade med min mor om hösten. Egentligen kom jag inte fram till något speciellt, annat än att det just nu känns som att jag skulle vilja spela med mitt älskade lag Lillpite.
Lillpitehjärtat slår lite för hårt just nu.

Problemet är ju bara att här finner jag i princip inga vänner, förutom en som jag ofta brukar umgås med och hon är ju dock helt fantastisk. Men risken finns ju att jag nöter upp henne, här har ni en person väldigt beroende av människor.
Jag kan ju faktiskt flytta till Umeå och pendla till matcherna i Piteå, det är ju en idé. I så fall tänkte jag läsa idrottslärare där och bo där då.
Eller så bor jag i stan i en lägenhet, jobbar och fixar pengar.
Eller så bor jag hemma och pluggar nån kurs i Luleå - fast det är egentligen helt uteslutet. Bo hemma är inte ok!!
Eller så flyttar alla mina pitevänner hem och vi tillsammans kommer ha det som förr igen!

Eller så flyttar jag till Alingsås, jobbar, dansar och har det sjukt roligt med mina vänner som bor där.

Livet är lite besvärligt med mig just nu, men inte mer än att jag överlever det hela!

En fin tid

Jag saknar Hjälmared ikväll, så sjuuuukt mycket!

Midsommarhelgen 2011

Det känns som att livet går bra just nu, jobbar och sliter på bygget men har det ändå så bra. Bättre än vad man egentligen får ha det.

Midsommar firades i Varberg och det var den bästa midsommar på riktigt länge. Började rätt segt, men fortsatte bara bättre och bättre. Klockan fyra somnade jag och Linda på madrassen efter x-antal skrattanfall, knackningar och promenader. Fy, vad roligt.

Lördagen spenderades på varbergs fästning, vi käkade glass, kollade på havet, spelade fotboll, kubb och avslutade i stan med en liten pizza. Sedan drog vi hem till Sindi, käkade tårta och sedan tog jag och Jennika vårt pick och pack och drog till Borås. Där träffade vi Karro och Lovisa och snackade med dom i fleraflera timmar. Klockan tre var vi hemma och sängen inotgs. Det kändes precis som att vi inte vart borta från varandra ett enda tag när jag träffade mina fina vänner i lördags. Det är det bästa, det är precis så det ska vara med vänner. Med riktiga vänner!

Söndagen spenderades på Hjälmared, träffade massa gammalt folk och det kändes såååå bra. Sedan spenderade vi resten av dagen framför TV;n och bara myste. Lyssnade på Sannex så klart och hade det gött. Planet lyfte på kvällen och sedan var jag hemma.

Imorgon blir det KANSKEKANSKE dans och på onsdag mys med fina vänner vid vattnet.
Sa jag att jag gillar mitt liv eller? Jag gör det!

Den senaste veckan

Det var ett tag sen nu, men jag har börjat jobba och det enda jag gör på dagarna är jobba, tränar och sover. Men det är ett liv det också, bättre än att sitta och pilla sig i naveln typ.

Jobbet går fint, det är precis lika som alla andra år. Skillnaden är dock att jag i år bara sliter i tre veckor på Kappa och sedan har jag ju faktiskt fast jobb på annat håll. känns rätt så stort och vuxet att säga att jag har fast jobb. Wohooo!

Annars gick jag in i en dörr på jobbet igår så jag är inte speciellt vacker om man säger så. Lite blå, lite bulig, lite öm och ser ut som en varig äcklig finne i pannan på grund av såret som uppkom efter den fina smällen, som för övrigt säkert hördes ända bort till Luleå eller nåt. Gubbarna hade då roligt åt mig då jag i min egen klantighet satte foten ivägen så att dörren tog tvärstopp och min fejja flög in i den. ooops, förvånande!
Imorgon ska vi ut och käka och jag ska cykla hem från jobbet. Äntligen har regnet sluta ösa ner och det går. Måste ju ta tillfället i akt, antar att träningen kommer bli utebliven i helgen...

Imorgon åker jag ner till Alingsås igen, mitt kära Alingsås. Ska bli så fantastiskt på alla sätt, speciellt att träffa alla underbara! Midsommar ska spenderas vid västkusten, för första gången i mitt liv kommer solen inte lysa hela natten. Mycket märkligt!

Mina tjejer har vart här!

Mina tjejer har åkt mot de västra delarna av landet, känns tråkigt. Men på torsdag ses vi ju igen. Helgen har inneburit massa skratt och busigheter. Skämmas får man alltid göra när man är med dessa, men det är det värt. För så roligt som jag har med dessa två tjejer är det inte ofta jag har.

Fredagen bjöd på ett statsbesök med massa shopping för sindi, jag och Jennika shoppade en glass. Självklart blev det en PN efter middagen också, jag har ju två jättepigga vänner ;) haha. När vi sovit en timma klev vi upp, gjorde oss klara och tog cykeln i den ljumma sommarkvällen och cyklade solen i ögonen till Logen. På logen var det nämligen dans, men innan det så fick Jennika kramp, jag fick hämta salt och sen tigga skjuts av en vän för att hämta nya skor till allas vår egna kramp-vän ;)
Dansen i sig var heeeelt fantastisk, jag blir så oerhört lycklig av att dansa. Det är typ sjukligt!
Kvällen bjöd sen på en biltur hela natten efter dansen, det var ju tydligen så cooolt att det var ljust hela natten och att solen gick upp i samma veva som den gick ner.

Fredagens sena sänggång resulterade i att vi sov på tok för länge, halv elva klev vi upp helt otroligt trötta. Vi tog oss en sväng in till stan, käkade lite lunch, kollade in Cillas fina lya och sedan käkade vi middag hemma hos oss. Lite festligheter inne i stan hanns med på kvällen, även denna kväll med solen i ögonen. Det var riktigt varmt ute. Sedan tog vi tre strandpromenaden längs hamnen i stan och avslutade kvällen med ännu en biltur runtom i Piteå. Det var ljust även denna kvällen.

Även gårdagens sela sänggång resulterade i vaknande klockan tio istället för nio. Vi tog oss en tur på cykeln genom byn och avslutade på bryggan här nedanför vid älven. Mysigtmysigt. Tydligen har vi stora myggor i norr. Vi la oss sedan framför tv:n och såg en film. sedan var deras äventyr slut för denna gång. Vi avslutade helgen med att kolla in gamla bilar i ett garage här i Böle, Jennika var impad.
Sannex har under helgen ständigt följt med oss, dessa underbaringar alltså!

På torsdag är det dags för mig att åka till Alingsås igen - kan knappt vänta!


Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans!

Var det en dröm eller?

Idag har jag pratat med både Lina och Sindi och då slog det mig. Var Hjälmared bara en dröm eller har det verkligen hänt på riktigt?
Allt det underbara känns så avlägset, fast det bara var tre veckor. Det är som att jag fortsätter med mitt liv, utan att något hänt.
Men samtidigt har det påverkat mig så mycket, så mycket mer än någon kan förstå. inte ens jag själv.

Samtidigt känns det så konsigt att prata om Hjälmared med någon här hemma, för ingen kommer ändå förstå hur bra jag har haft det. För dem här hemma är det som att jag varit borta några månder och kommer tllbaka, som om inget har hänt. Men mig har det hänt mer än jag kunnat ana eller kan förstå. Allt roligt som vi har gjort, alla konstiga saker som har hänt, alla de fantastiska människorna som jag har träffat och alla händelser. Allt som var och som alltid kommer vara!
För jag vet, vissa kommer jag alltid ha! Allt som varit kommer för alltid ha varit och det kommer alltid följa med mig. Hurvida det känns som en dröm eller inte - det är det som är så bra!

Imorgon kommer mina underbaringar Sindi och Jennika! <3
Nästa vecka får jag träffa alla andra underbara alingsåsare. Och dessutom min fantastisa Lina <3

På fredag

På fredag kommer två enormt saknade vänner och det kommer bli great!
Dans på kvällen och förhoppningsvis bad i solen på natten.
Volleyboll och mys på lördag.
Jag gillar det!

Annars är det jobbigt att jag måste fatta beslut, men det måste ju också göras!

Dessa ormar

Att springa ensam har jag verkligen upptäckt i veckan är sjukt tråkigt, man orkar så mycket mindre alltså. Det jag saknar här hemma är någon att springa med, verkligen plågas med till tusen. Känna hur svetten rinner och känna att jag verkligen inte orkar mer, men kan inte vara sämst så jag fortsätter ändå!

Idag läste jag i min kära vän Linas blogg om hur hon och hennes kompis hade sprungit ifrån en orm. Det fick mig att tänka på den sista gången på Hjälmared som jag och Lina var ute och sprang, då vi så vackert "sprang" ifrån en orm. Vi liksom småjoggade lite, för att Lina hade springit göteborgsvarvet dagen innan, då vi plötsligt hörde lite prassel från löven på höger sida. Där skådar vi en stor svart orm som kommer slingrande mot oss, vi skriker, viftar med armarna, vickar på rumpan och liksom inte ens springer utan gör något helt annat för att så fort som möjligt ta oss därifrån.
Fort och fort, det gick det ju inte. Men vi tänkte att det gick fort när vi gjorde så. Ja, vi kan ju vara lite smått roliga vi alltså.

Tillsammans med Lina har jag sett alla ormar jag nånsin sett i mitt liv och varje gång har det varit när vi sprungit och varje gång har vi skrikit lika mycket. Som om ormen skulle äta upp oss.

Tänk om jag hade någon att skrika med, då hade löpningen blitt roligare ;)
Fast som en parentes så sprang jag över milen ensam igår och jag liksom bara flög fram. UNDERBART!!!

Lycka!

Lycka är att fortfarande ha i alla fall en vän kvar på gatan jag vuxit upp på!

En helg i studenternas tecken

Det har varit en händelserik helg och den har vart sjukt bra!

Min grymma syster tog studenten i fredags och det firades med en 37 gradig värme, sol, mat, tårta, skrik, skratt och smutsiga klänningar. Vi letade skugga över hela gården och flyttade bord och stolar för att inte dö i värmen. det slutade nästan med att vi satt i diket för där var det mest skugga.
På kvällen dansade jag för första gången denna sommar på loken i käcktjärn och i vanlig ordning cyklade jag dit. Dock i lite kallare klimat än på dagen, klockan tio hade det hunnit sjunka till "bara" 29 grader.
För övrigt var det en fantastiskt bra kväll med många fina danser, på fredag blir det igen :)

Lördagen började med samma hemska värme och en båttur till släkten. Där firades studenterna en gång till med mat, tårta och flera glas kall saft i värmen. Även här sprang vi och letade skugga.
Kvällen spenderades på en balkong i värmen med ett glas vin i handen och solen i ögonen. Rätt nice om jag får säga det själv!

Idag är det 13 grader och betydligt kallare. Jag har legat på soffan hela morgon och bara tagit det lugnt. Rätt skönt. Strax ska jag iväg på en löprunda av nåt slag :)

Tristess

I en vecka har jag nu gått omkring i mitt hem tillsammans med en stressad mor. Min mor som gör allt för att min syster ska få en fin student. Jag tror hon lyckats med allt, förutom presenten.

Att bo hemma en sommar kan vara bra för pengarnas skull och för att typ ta det lite lugnt. Problemet just denna sommar är att nästan alla kompisar har flyttat från stan. I och med detta vandrar jag omkring hemma med massor av energi i kroppen som jag bara kan göra mig av med genom att springa många kilometer och dö på gräsmattan när jag kommer hem.
Fyra vänner som jag brukar umgås med sådär mycket bor kvar, dessa fyra har under tiden jag bott hemma pluggat sönder, jobbat eller bott i London tills i veckan. Detta har då resulterat i att jag gått hemma och till och med idag följ mamma på ICA för att handla, då är man uttråkad.

Jag hoppas att sommaren blir roligare när jag börjar jobba, då slipper jag trampa här hemma. Aldrig i mitt liv har jag längtat efter jobb!!

Om att sakna det som varit

I en veckas tid har jag nu varit hemma och egentligen inte haft någon speciell längtan efter Hjälmared. Jag har liksom accepterat situationen, eller så har jag bara inte insett att det är slut och inte bara ett lov.

Men så idag kom den, saknaden som är svår att ta sig igenom. Saknaden efter alla de underbara vännerna som jag har träffat på detta fantastiska ställe. Saknaden efter allt som vi brukade göra och saknaden över att bara gå ut så hittar man någon som man känner samhörighet med. Det är så välsignat att ha det så, det är bättre än man någonsin kan förstå.

Personen som framkallade saknaden efter allt detta fantastiska är en av mina bästa vänner Lina Sandström. Henne träffade jag för första gången när hon ville byta från IDOL till Bibel och gjorde detta. Det är få personer som påverkar en som hon gör, hon är helt enkelt fantastisk, min fina Lina!
Hon skickade i kväll ett sms till mig med en bild på henne och en inspelning. Om jag blundade så var det som att vara tillbaka på Hjälmared igen. Jag fällde några droppar nerför min kind och insåg hur lyckligt lottad jag är.
Innan jag somnar ska jag lyssna på det igen.

Sommarens ständiga stress

Jag förstår inte vad grejen är med mig, när sommaren kommer blir jag sådär stressad och hemsk för att jag vill få ut så mycket som möjligt av tiden som är.
Kanske är det för att sommaren är så kort, eller så är det för att jag blir så rastlös av att bara sitta still.
Eller så är det en kombination av både och, jag vill hinna med så mycket för att sommaren är så kort.

Som planerna ser ut i sommar kommer det bli såhär:
17 juni - Sindi och Jennika kommer :D
20 Juni - Kanske börja jobba
23 juni - jag åker till Alingsås
11 juli - mitt riktiga jobb startar
21 juli - OAS och dans till Sannex
25 juli - PDOL
3 aug - Dans till Sannex
Sen äre flytt som gäller :)

Konferens

EFS-konferens, det är vad jag har ägnat min tid åt i helgen. Och det har varit roligt, helt otroligt roligt.

Julius äntrade scenen i Piteå på fredagen och sedan dess har vi hängt ihop, på havsbadet då.
Det har vart givande dagar och de har varit riktigt bra, har träffat så sjukt fina människor.
Jag är så lyckligt lottad över alla människor i mitt liv att det är svårt att förstå.

Tänkte bara göra en uppdatering, jag lever och har ett lite stressigt liv för tillfället. I veckan ska jag förhoppningsvis ta det lugnt :)

Life is Life

Lycka är att träffa gamla vänner och inse att det faktiskt är som förr!
Lycka är att dansa natten lång, precis som förra sommaren och sedan skratta och inse att ja, det är precis som förr!

Imorgon kommer Julius till Piteå och det kommer rocka sjukt mycket. Vi ska på konferens, dansa på logen och bara uppleva Piteå By Night ;)
Kommer bli nice!

Nu ska jag i väg och göra klart på havsbadet.

283 dagar av lycka

Hjälmared är ett minne blott nu, men det finaste minnet som just nu finns i mig.
I höstas åkte jag dit utan egentligen några förväntnignar och förtstod inte själv varför jag ville gå där. Men något lockade mig! Nu förstår jag vad...

Året har innehållit mer än jag någonsin kunnat ana, så mycket glädje och lycka på samma gång är egentligen omöjligt att lyckas få. Men jag lyckades och jag är lyckligast på jorden över att jag fått förmånen att uppleva allt vad lycka kan innebära.

Så fina vänner, både inom och utanför skolan, jag fått möta. Så många fantastiska människor, lärare, klasskamrater och andra. Så många kändisar och nya möten varje dag, så många jag pratat med som jag aldrig trodde skulle ske.

Det är inte många gånger jag har skrattat så mycket som under året i Alingsås, så mycket som jag fått uppleva och så glad som jag har varit.
Det går inte med ord besrkiva hur tacksam jag är för allt.

Nu är jag hemma i ett blött och kallt Piteå och funderar hur jag nånsin ska kunna somna i natt. Det är lika ljust som på dagen och det är dags att sova... Hur gjorde jag egentligen förra sommaren?
Det bästa med att det är sommar är att det kommer bli nice att leka med mina vänner som kommer hem, att kunna dansa hela natten i ljuset och att hösten kommer sen.
Vilket innebär att jag får flytta tillbaka till stället där jag hör hemma - Alingsås!

283 dagar av lycka - och det kommer bli fler!

Hjälmared - du, nu och för alltid!

Nu är det över och ett år gick fort. Jag kan nog inte komma ihåg sist jag grät så här mycket, kan det ha varit på Hannas begravning tror jag?
Jag är nog inte gjord för att klara av farväl, men det måste också göras.

Lina sa i sitt tal idag att sorgen är bevis på att året har vart roligt och så får man väl ta och tänka också.
Jag har aldrig haft det så bra som jag har haft det detta året. Jag är så evigt tacksam för allt som varit och fortfarande är.
Det är dags att bygga på det som blivit och göra det ännu bättre.
Alla fina vänner, de är fantastiska och jag saknar allt redan.

En längre utvärdering av året kommer när jag kommer hem, jag är trött nu och ska leva lite liv innan jag besöker Piteå på tisdag.

283 dagar och de har varit fulla av oändlig lycka!
Säg inte hejdå - säg; vi ses snart igen!

Sista dagarna

Bloggen blir lidande då livet packas ner i lådor och då golvbrunnar rensas och rummet skiner som aldrig förr.
Men på onsdag skall allt vara klart, då ska jag stå där med mitt leende och se glad ut. Rummet ska inspekteras och tills dess ska jag slita som djur.

Annars har dagen bestått av hinderbana med poliserna som vanns av mig, på tjejernas tid alltså. Annars kom jag tvåa.
Sedan har vi sagt hejdå till Elof och städat i kubik alltså. Från tre till halv nio städades det för fullt i Holken.
Sedan åkte vi och handlade för den allra sista klassfesten imorgon. Och fest ska det bli, gottgott inhandlades för 1500 kronor, äta ska vi göra.

Nu ska jag sova.

277 dagar av kärlek

277 dagar, det är så många dagar sedan vi klev in genom dörren på Hjälmared och inte hade en aning om vad som under året skulle hända, hur vi skulle ha det och vilka vänner vi skulle hänga med.
277 dagar sedan jag kollade på mina klasskamrater och tänkte "är det dessa jag ska gå med ett HELT år?"
277 dagar sedan vi satt i Aulan och lyssnade på en rektor i röda byxor, som dessutom såg ut som Måns i Pelle Svanslös.
277 dagar sedan vi var nervösa inne i Herrgården på årets första fika.
277 dagar sedan allt började!

Det har varit 277 dagar fyllda av underbara skratt, fina hemaftnar, MÅNGA samtal, härliga danser, mysiga tekvällar, en del gråt, lite tvivel, några utflykter, några löprundor, mycket träning, fina människor och intressanta lektioner. En resa till Italien, en resa till Dyrön. Många skador, många blåmärken, några kändismöten och mycketmycket mer!
Men framför allt; 277 dagar av så mycket kärlek att ingen kan förstå!

277 dagar håller just nu på att packas ner i diverse lådor, säckar, kartonger och väskor.
277 dagar som har varit den bästa i mitt liv. Tänk vad man kan samla på sig mycket på 277 dagar.
Det känns inte okej, men på fredag har vi gått klart våra 283 dagar.
Då är resan över.

Tänk vad som kan hända en vanlig fredag

Okej, jag ska ta min eftermiddag från början. Och du, håll i hatten!!

Jag, Sindi och Linda begav oss idag ut på picknick. Med oss hade vi jordgubbar och glass. Vi åkte till Mjörn för att sitta på stranden och äta det medhavda.
Efter ett tag parkerar två bilar vid våra bilar och ut kliver några män, varav två av dessa var Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg bara sådär.
Efter ett tag tar en man fram en stor filmkamera och dessa, plus några till, styr stegen mot vår röda filt.
Ingvar sätter sig ner på vår filt, smakar lite jordgubbar och börjar snacka med oss. Och där sitter vi, länge och pratar med dem. Björn sjunger om Mjörn och filmaren filmar detta.
Sedan önskar dom oss lycka till med studierna, vi tar en bild av oss och sedan beger dom sig ingen.
Och programmet, det får vi själva hålla ögonen öppna för!

Middag på smedjevinden sedan och jag somnade på golvet. Det var skönt.
Nu har jag precis kommit hem från Stures, Jag, Karro, Julia, Sofia, Elias och Martin var nämligen där ikväll och drack lite öl. Det var mysigt och trevligt att träffa lite folk.

Imorgon är det intervaller som står på schemat, packning av rum, sedan grillning och hemafton.

Det börjar gå mot sitt slut, om en vecka är denna resa över!

Det är ren och skär lycka att ha sådana fantastiska vänner som jag fått förmånen att lära känna, lägg där märke till att det både är de hemma i Piteå och de hemma här i Alingsås.

Kvällen har spenderats hemma hos allas vår kära Jennika och jag har som vanligt stormtrivts.
Vi har käkat middag och sett TV. Vi har gjort en mindmap till en bonde, vi har skrattat så att magen har krampat, vi har som vanligt pratat om Sannex och dreglat lite. Vi har kollat på bilder, vi har predikat, vi har pratat sommar, vi har beställt en CD.
Vi har lyssnat på dansband och längtat till på söndag. Vi har planerat avslutningshelgen och vi har tänkt på framtiden...

Och jag har kommit fram till att sommaren visst kan bli fantastisk i år. Det är bara så det är, eftersom att jag kommer göra två besök här nere. Heeelt sjukt roligt
Jag kan se framemot sommaren och det är fantastiskt!

Om det fanns ord till min tacksamhet

Om det fanns ord till att säga hur tacksam jag är, skulle jag göra det. Men det finns inte, inga ord i världen kan beskriva min tacksamhet över allt här nere, över alla människor, över allt som varit, över allt som är här. Jag bara njuter av livet, jag njuter av all tacksamhet som inte går sätta ord på.
Jag njuter av att leva i nuet!

Jag försöker att inte tänka på den dagen som om två veckor kommer, den dagen då jag tvingas flytta härifrån. Jag kommer aldrig orka, det kommer inte gå.
Jag vill bo kvar här nere och längtar redan till hösten. Det gör ont!

Från himlen till österlen

Det är en utomordentligt bra dag idag, gårdagen var oerhört tröttsam efter god frukost, en stros på stan och sedan en löptur. Så vi satt mest i soffan och kollade tv, men grymt värt.
För idag är jag pigg och ska ha sjukt roligt!

Det är kallt ute, men gör inget. Solen skiner ändå och det luktar sommarregn. Strax kommer Jennika och hämtar upp mig, Julia och Lina. Vi ska till krykan och hänga. Efter det drar jag hem till Jennika och myser. Går säkert på prommis och äter säkert också. Sen ska vi grilla och grilla. Och när vi har ätit upp det goda köttet så ska vi dansa hela kvällen lång.
Sannex är i Alingsås, så klockan sex är det dags att knyta på sig skorna och bege sig utåt på dansbanan. Wohooo.

Imorgon är det skola igen, grymt härligt. Sista veckan med lektioner. Jag har ont i magen!
Idag struntar jag i alla besvärliga beslut som måste fattas tills imorgon och bara lever för idag. Imorgon får det hellre bli en jobbig dag..

Ha en bra dag

Näst sista helgen

Det har varit en bra dag idag, solen har skinit samtidigt som regnet tagit över ibland. Men skönt att vila från solen ett tag.

Jag har predikat för första gången i mitt liv idag och det gick bra och det var roligt. Kan absolut göra det igen alltså! Predikan handlade om tacksamhet över året som jag varit med om. Jag vet att jag tjatar om denna tacksamhet och om detta år. Men jag tror inte att det är någon som kan förstå hur bra jag har haft det och hur lycklig jag har varit över att lärt känna alla dessa människor som faktiskt blivit en del av mitt liv.
Det känns fruktansvärt att umgås med alla dessa varje dag och sedan nu bara att de skall slitas ifrån mig. Jag hoppas att vi ses efter året igen...

Tre rättersmiddag har vi gjort idag, lyxat till det lite i vardagen. Även fast det är helg!
Till förrätt blev det räkor, advokado, macka, lax och creme fraise!
Till varmrätt blev det fläskfile med ost, chilisås och salami. Till det hade vi sallad och potatis till dem som ville.
Efterrätten blev fruktsallad och glass den som ville.
Vilken kväll alltså! God mat, fint sällskap, fina minnen, många skratt och en tråkig film.
Tråkigt att jag blev så trött, hade tänkt sova nu.
Kvällen har verkligen varit toppen.

Nu är vi inne på Hjälmareds näst sista helg och det känns i hela kroppen. Känns inte riktigt lika roligt om det alltid brukar göra. Men samtidigt tar jag vara på tiden som är kvar och gör den fantastisk.
Imorgon är det scones med Julia och Lina till frukost, sedan ska jag till stan, ut och springa, käka middag och mysa framför ESC. Blir en skön lördag.
Söndag bär det av mot Pingst för gudstjänst, lunch på staden och sedan ska vi grilla i Töllsjö. Efter denna fantastiska dag avslutar vi den med dans i Alingsåsparken till SANNEX.
Vilken helg!

Sov gott, syns imorgon!

Jag är avundsjuk

Jag är avundsjuk på mig själv, jag har det sååå bra!

En vecka i Italien

Oj, en vecka i Italien med den bästa klassen går knappt skriva om utan måste nästan upplevas för att få den riktiga känslan. Ska göra ett försök :)

På måndagen anläde vi till ett åskande Italien och Bose. Middagen åts, var fantastiskt hungrig och sedan var det bara att gå i säng med en gång. Klockan stod nämligen på 05.00!!!
05.15 klev vi upp, åt en frukost bestående av torra mackor och marmelad. Fantastiskt äcklig.
Gudstjänst klockan sex och sedan en prommis som avslutades med att vila middag i en timma.
Vi hade sedan möte med nunna och sedan gudstjänst. Efter det var det luch 13.00. DÖDSHUNGRIG slängde jag i mig vad jag trodde var huvudrätten, men det skulle sedan visa sig vara två rätter till. Mätt blev jag.
Vi vandrade mer, träffade en munk och sedan gudstjänst och middagn 19.00. DÖDSHUNGRIG igen.
Såhär fortsatte dagarna på klostret, fick en skymt av alperna och det var vackert. Vandrade och träffade ormar. Solen sken och sken.

Torsdag satte vi oss på bussen till Genova och åkte genom det vackraste landskapet jag någonsin skådat. Det var berg, berg och berg. Heeeeelt fantastiskt.
Väl framme var det mat som gällde, temperaturen var något varmare och det var hääärligt.
Maten var en besvikelse, för att bli mätt var det bara Pizza som gällde alltså. Denna fruktansvärda mat fick gå i alla fall.
Glassen var dock gooooood!!

Genova var läskigt, massa underliga gator och folk. Men det var fint också, vid hamnen. Och det var varmt, gräsligt varmt också. Men mycket härligt, gick i shorts och linne sent in på natten

Fredag var det vandring mellan två byar. Så vi åkte ut mot havet och gick i bergen. Tog två timmar och det var inte nådig terräng alltså. Helt sjukt varmt och minst 1000 trappsteg att bestiga. Men gaaalet vilken utsikt vi hade, det var heeelt sjukt fint. Väl framme fick vi smaka på glass och mat. Båt tillbaka, där bad och sol väntade på oss. Medelhavet var skönt!
Till middag fick jag det äckligaste jag ätit, POTATISPASTA!! VIDRIGT!

Söndag bar det vidare mot Bergamo, vilken vacker stad. Här hade jag gärna spenderat mer tid. MAten var hur god som helst, pasta denna gången. Vi gick sen upp till gamla stan för att kolla på utsikten och bara njuta av sista tiden i Italien.

Jag har haft det så sjukt bra i veckan, jag har den bästa klassen och jag älskar svensk mat. Jag älskar också att kunna dricka vatten ur kranen, att man kan gå i shorts och linne klockan tio och jag älskar mina vänner. Jag älskar Sverige och jag ska ta vara på den sista tiden här nere. Den kommer bli grym!

Hejdå Sverige - Hej Italien!

Nu åker jag med världens bästa klass vidare mot Italien, ha det bra i Sverige tills vi ses igen :)

Om att vara tacksam

Oj, vilken kväll. Som de flesta kvällarna i mitt liv just nu har denna kvällen varit helt fantastisk. Vi åkte in till Missonskyrkan här i stan för att gå på gudstjänst. Predikanten var Jonas Helgesson, författaren till böckerna "grabben i kuvösen brevid" och "ett cpbra liv". Snacka om att han inspirerar till att vara tacksam.

Han är CP-skadad och har därmed inte alls lätt för att gå eller prata. Men den stora skillnaden är att han KAN både prata och gå, detta gör honom så oerhört tacksam, just därför att det inte alls är självklart för honom att kunna göra dessa två saker. För oss som kan detta bra, är det en självklarhet.

Jonas tog upp tre punkter att vara tacksam över
1. Vara tacksam över allt man är bra på. Allt man kan och dra fokuset till saker som faktitkst är positiva.
Istället för att koncentrera sig på allt man inte kan och önskade att man kunde, ska man tänka på allt man faktiskt kan.
Som exempel tog han när någon hälsar på dig säger du inte "Hej, jag heter inte Sanna" när någon frågar vad du heter. Och när du går till ICA och ska handla räknar du aldrig upp sakerna du inte ska handla. Snacka om mycket energi man slösar då. Samma sak är det med de saker vi inte kan, men önskade att vi kunde, snacka energin vi slösar när vi fokuserar på det vi önskade att vi kunde istället för att vara glada för det vi kan.

2. Ta vara på de nära och kära man har runtomkring sig. Vara tacksam för alla vänner och bekanta som vi har. Det är inte självklart att ha vänner, så därför är tacksamhet över det viktigt. Vi är skapta till gemenskap, inte till att vara ensamma.
Det finns en anledning till att popcorn inte kan poppa i kylen - miljön. Inga popcorn kan poppa där det är kallt, men i micron är det varmt. Alltså kan dom poppa.
För att vi människor ska kunna poppa måste vi vara i en behaglig miljö och det kan vi med våra vänner. Så låt oss känna oss älskade och poppa tillsammans.

3. Sedan tog han upp att han var tacksam över att vara kristen, att ha Gud vid sin sida. För med Gud är allting möjligt, till och med att vara tacksam över de allra minsa sakerna.

Jonas hade även en standup-show efter. Han skämtade om allt från Malmö och CP till Norrlänningar och Bamse.
Men där mitt i sa han något som jag reagerade på, detta får avsluta min lilla uppsats om denna fantastiska man. Han är min idol, så oerhört bra och tacksam. Jag ska bli än mer tacksam än vad jag redan är.

"Gör inte livet mer svårt än vad det redan är"

Vårest

Igår var det vårfest här på skolan. Innan samlades vi tjejerna i klassen uppe på kvarnvinden för att göra oss lite tjusiga inför kvällens händelser. Det är alltid lite speciellt detta med fester. Att välja kläder och frisyrer. Efter många om och med lyckades till slut alla gå ur kvarnvinden och till herrgården oerhört vackra. I herrgården var det middag och sjuuuukt många olika tal och händelser. Fantastiskt roligt.
Sen var det dans hela natten lång, vilket var oerhört roligt.

Jag gillar er Hjälmaredare

Dagen har varit bra, solig och fantastiskt slapp. Klasstryckardag hela dagen, tryckt på kläder.
Fick även ett sommarjobb idag, det var sjuuukt nice. Även fast jag vet att jag helst hade haft ett här nere i Alings, så får jag la nöja mig med det jag fick hemma i Piteå.

Idag har sommaren också börjat planeras på riktigt, känns bra att bitar börjar falla på plats. Så som att jag och Sindi åker på kryssning den 8 juni, att jennika och Sindi kommer upp den 17 juni, att jag firar midsommar på västkusten, att Sindi kommer upp till mig på PDOL och som att jag ska bli Alingsåsare på riktigt till hösten. Jag gillar starkt mina framtidsplaner.

Jag har även börjat rulla ihop mina kläder till rullar för att de ska få plats i resväskan till Italy. Det går oförskämt bra och kan till och med lyxa till det med två par skor. Tror det kommer bli en mycket bra resa med världens bästa klass. Att vädret även verkar ska vara på vår sida gör ju inte saken sämre.

Nu ska jag sova! Goder natter, eller som Julia sa, God nax

Hjälmared

Jag är tillbaka vid ett grönt Hjälmared igen och det känns fantastiskt! Ju längre jag är här ju mer inser jag att jag faktiskt vill bo här, jag trivs så bra i Alingsås.

Lovet har varit bra, mycket bra. Påsken spenderades i Gråträsk där vi körde skoter på leder av gräs och på en is som snart är ett minne blott. Vädret har varit sjuuukt bra och vi har liksom bara gottat oss i den fantastiska sol som funnits. Vi har dansat bugg, suttit på renskinn, skrattat, varit på fest i Pjesker, lärt oss massa nya saker och blivit lite bruna.
En annorlunda påsk med tanke på att snön lyst med sin frånvaro.

Nu ser jag ett slut på denna underbara hjälmaredsresa, det känns oerhört tråkigt. Men samtidigt är jag överlycklig över att jag fått vara med om denna underbara resa, jag är glad över de vänner jag lärt känna och fortfarande kommer ha kvar efter detta året. Det är jag övertygad om. Jag är spänd över att se vad som kommer hända här framöver, men samtidigt lite orolig. Jag vill så gärna att det ska bli bra.

Min andra halva

Min andra halva i form av Sindi Stolfer har precis åkt från mig hem till lilla Öxnevalla igen, det känns tomt här i huset.
Det har varit tre intensiva dagar, men ack så fantastiskt roliga. Här kommer en liten uppdatering:

Måndag: Hämtning i Luleå, en sväng till i Böle, en sväng till stan, shoppa, äta lunch, fika hos farmor, promenad i Böle, träffa Tove och Emelie, kolla film, mysa och sova!

Tisdag: Infjärden runt på cykel, med tillägg hortlax=5 mil på cykel, hälsa på Grans, klappa lammungar, hälsa på äckliga spindlar, ormar mm, hälsa på grisarna, mata lammungar, klappa hästar, äta mjuklass, cykla hem, sova ett tag, kolla in logen i käckis, drömma om sommaren, grilla hos Emelie, dansa lite bugg, prata spöken med mamma och agnes, SOVA!

Onsdag: Löpa en runda, bli arg för att det går trögt, lång frukost, rundtur i Piteås miljonkvarter, bad på piteå havsbad, få en flirt av en 14-åring, sova lite framför tv:n, handla på ICA, överraska mor, åka till tåget, prata med polisen, se polisen jaga en bil, köra bil, packa inför Gråträsk, SOVA

Jaa, tre fantastiska dagar som faktiskt inte alltid blir som det är tänkt. Vem hade trott att vi skulle avsluta denna onsdag med att prata med polisen. inte jag i alla fall.
Dags att sova, imorgon åker vi till Gråträsk för att åka skoter och sola ;)