Har precis kommit hem från Skellefteå, efter att ha spenderat helgen där. Och man kan absolut säga att vi vilat upp oss, som ett annat pensionärspar skulle man kunna säga. Vi har väl mest spenderat kvällarna framför TV:n, bjudit på middag och badat i lördags. Men det har varit skönt och fint.
Men plötsligt nu när jag kom hem blev det jobbigt och livet känns för tillfället inte speciellt meningsfullt. Kanske bara för att jag inte har mycket att göra, fast jag egentligen har mycket att göra. Kanske för att jag skulle vilja jobba, fast jag inte börjar förens om en vecka. Egentligen borde det inte kännas såhär, för imorgon ska jag träna, plugga och tvätta. På onsdag ska jag träna, plugga, packa och dansa och på torsdag ska jag åka till skolan för att sedan klockan två ta flyget till min älskade Tove för att spendera helgen i Linköping. Tror den kommer bli fantastisk! Så näe, det finns egentligen inte anledning till att ha denna krypande ångesten i mig, men ändå har jag den och jag förstår inte varför!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar