Okej, Per har precis skjutsat hem mig. Efter en natt hos min kära vän Karro har jag äntligen taigt mig hem till vårt fina hus i Böle. Det är råkallt ute och Per tycker att jag ska skärpa mig och börja prata riktig svenska, vilket vill säga Pitmålet.
Det märks att man har kommit hem och det känns både fint och tråkigt. Jag saknar Hjälmis lite redan.
Vår resa hem till Norr gick bra igår, förutom att allas vår kära Karro försökte köpa en tågbiljett till Arlanda Express i en skoputsmaskin. Kanske stämmer stämpeln "förvirrade norrlänningar i storstan" ganska bra här. Vi fick oss i alla fall ett gott skratt, jaa man har aldrig tråkigt med Karro i sitt sällskap.
Nu hade jag tänkt utforska Böles vägar med hjälp av en löprunda, sedan käka en rejäl lunch och mysa i soffan tillsammans med vår kära hund. Titta ut genom fönstret och vara tacksam över att jag får sitta inne i ett varmt hem.
Ikväll ska jag hänga med vänner framför Idol
Haha ja vad ska man säg... Hur tänker man egentligen när man försöker köpa en biljett ur en skoputsarmaskin?...
SvaraRadera