...och tänker fortsätta vara det.
Dagen har bestått av arbetsintervju och jag tror att hon tyckte om mig, det kändes som det i alla fall. Jag gillare!
Sen kom jag till lektionen, halvlyssnade lite sådär och sedan var det idrott. En fin dag har det varit, med en mycket härlig promenad till buggen där det mest bara tittades på. Pengarna måste sparas. Dansade i alla fall lite på slutet, fick vara kille. Och det visade sig att jag faktiskt var riktigt bra på det också, om man får säga det själv..
Promenaden till buggen var fin, jag och sindi pratade om allt möjligt. Denna fantastiska människa, hon lyser verkligen upp vardagen. Är det möjligt att man kan trivas med en människa så bra som jag gör med henne?
Kan knappt vänta tills vi sätter oss på planet till Autstralien, hoppas bara på ett jobb!!
Nu är det sovtime! Imorgon väntar en dag fylld med fina aktiviteter, som exempelvis stan, häng hos Jennika och bastubadande. Mmmm, mysigt!
Starkt av dig att bestämma det. Tror inte jag skulle klara det. Hur gör man? Hur gör man om man inte vågar? Jag vet att man ska våga och man ska antagligen bara göra det men det är så fruktansvärt svårt. Rädslan är så stark. Den styr mitt liv så jag inte orkar längre. Förlåt om jag berättar det här för dig, du är ju ingen psykolog eller så men kände bara att jag behövde få ur mig det. Och ville gratulera dig för att du vågar.
SvaraRadera